Antalet arter
Hur många arter finns det inom rhododendronsläktet* i världen? I ”The Rhododendron Species” av Davidian från 1980 talet listas cirka 1 000 arter. Men senare litteratur som ”The Encyclopedia of Rhododendron Species” av Peter och Kenneth Cox, är antalet arter reducerade till ungefär hälften. Men vi börjar från början...
* på svenska ska rhododendron släktet stavas utan h - alltså rododendron. Men en text med delvis vetenskapliga namn, engelsk text och skriven på svenska blir förvirrande att läsa så. Vi har valt att genomgående använda rhododedron.
Vad är en art? Det påverkar antalet
Det finns flera definitioner av begreppet ”art”, men alla ger utrymme till olika tolkningar. Ett exempel på en definition av vad en art är blir därför...
”en grupp varelser som lever i naturlig miljö, förökar sig inom gruppen, isolerad från andra sådana grupper”
Själva systematiken som alla växter omfattas av och förklaringar till undersläkte, sektion med mera kan du läsa om HÄR.
Författarna McQuire och Robinson i sin ”Pocket Guide to Rhododendron Species” från 2009 sorterar rhododendron i tre olika grupper:
- elepidota
- azalea
- lepidota
Och här under finns begreppsförklaringar och en del förändringar inom namnsättningen hos rhododendronsläktet.
Elepidota
Rhododendron utan fjäll på undersidan av bladen kallas elepidota. Och faktum är att alla dessa arter är samlade i ett enda undersläkte - Hymenanthes.
Arterna i det här undersläktet är nästan alltid städsegröna och förutom det är bladen släta eller täckta med indument och/eller toment. Storleken på bladen hos arterna varierar dessutom kraftigt från R. proteoides små blad till R. rex stora. Blommorna sitter samlade i klasar i toppen av grenarna.
Azalea
Azalea, där både helt eller delvis lövfallande rhododendron och städsegröna japanska azaleor
ingår. Azalea har sex undersläkten:
- Azaleastrum
- Pentanthera
- Tsutsusi
- Candidastrum
- Mumeazalea
- Therorhodion
Arterna i de här undersläktena är även de elepidota, det vill säga utan fjäll på undersidan av bladen.
Lepidota
Lepidota arter har fjäll på undersidan av bladen och även de är samlade i ett enda undersläkte - Rhododendron. Arterna i det här undersläktet är vanligtvis städsegröna.
Fjällen som också kallas 'scales' syns lättast på bladens undersida som
mörka små prickar men kan förekomma även på unga grenar, blomknoppar, kronblad men också andra delar av plantan. Det behövs ett mikroskop för att kunna se ordentligt hur fjällen är formade.
Ständig förändring bland antalet arter
Efter att 'Pocket Guide to Rhododendron Species' publicerades och att nya DNA studier har gjorts har man också fört släktet Menziesa till släktet Rhododendron.
Systematik förändras ständigt
Som ni förstår är systematiken en föränderlig uppfattning av naturen; en uppfattning som inte är
färdigutvecklad ännu. För oss som är intresserade av rhododendron för dess skönhet och bara vill se dem växa i vår närhet är detta inte särskilt viktigt. Men det kan uppstå förvirring när vissa artnamn försvinner och istället anges som synonyma till andra namn. Samma artnamn på plantor som alltså inbördes kan se ganska annorlunda ut. Det kan därför vara bra att veta hur grupperingarna ser ut, vad som har styrt placeringen i olika avdelningar, och vad som eventuellt kommer att ske i framtiden.
Linné och systematiken
När Carl von Linné gav namnet Rhododendron till alprosorna R. hirsutum och R. ferrugineum
använde han synen och möjligtvis några linser för att förstora detaljerna. Så har det fortsatt ända in i 2000-talet med den skillnaden att mikroskopen ersatte linser. Men under senare tid har forskare världen över runt istället börjat använda sig av DNA teknik för att vetenskapligt analysera och bedöma arternas uppkomst och släktskap. Men det fanns redan innan flera exempel på plantor som förlorat sitt ursprungliga namn på grund av fördjupad forskning.
I praktiken i olika trädgårdar..
I Göteborgs Botaniska Trädgård kan man fortfarande beundra plantor skyltade som R. cuprescens respektive R. dryophyllum. Detta trots att R. cuprescens enligt fördjupade studier idag ska heta R. phaeochrysum var. phaeochrysum. R. dryophyllum ska idag heta R. phaeochrysum var. levistratum. Det vill säga två varianter av en art trots att de ser helt olika ut som plantor. Personligen är jag glad för att Botan har valt att behålla plantornas gamla skyltar. På samma sätt blir jag lika glad jag när jag ser plantskolor som erbjuder både R. wardii och R. litiense. Den senare är numera bara en ”form” av R. wardii var. wardii och platsar därför inte i en modern lista över rhododendronarter. Båda berikar oavsett vilken trädgård som helst.
Arternas härkomst och vad som också är odlingsbart hos oss
Många rhododendron växer naturligt i tropiska och subtropiska områden och därför pratar vi ofta om hur många arter som kan odlas i Sverige. Det finns inget givet svar på detta. Men det finns hängivna, kanske tokiga, odlare som hävdar att det kanske går att tänja gränserna och att 200 arter skulle kunna vara möjliga. Men det kräver att man vågar pröva och dessutom ge känsliga arter extra bra lägen i trädgården.
Men var hör då arterna vi kan odla i Sverige hemma i systematiken? Odlar vi arter ur ett eller flera undersläkten till exempel?. 2016 firade Rhododendron Camellia and Magnolia group sitt 100-års jubileum och bad i samband med det sina medlemmar rösta på sin favoritrhododendron både bland arter och hybrider. Och samma år publicerade de också en lista med 100 namn i sin årsbok. Gruppen är en underavdelning inom RHS, Royal Horticultural Society och har en del intressant litteratur som vi också kan ladda ner på sin hemsida.
Resultatet av omröstningen
På första och andra plats finns två arter som båda tillhör undersläktet Hymenanthes. Nummer ett och favorit var R. degronianum var. yakushimanum som tillhör undersektionen Pontica. Andra plats knep R. macabeanum som är en art som är ovanlig i odling i Sverige eftersom den är känslig för kyla. Den tillhör alltså samma undersläkte som yakushimanum men hör istället till undersektionen Grandia där arterna är betydligt känsligare. På fjärde och sjätte plats fanns två arter ur undersläktet Rhododendron, plantor med fjäll. Det var R. augustinii som tillhör undersektionen Triflora och R. cinnabarinum från undersektionen Cinnabarina.
Undersläktet Pentanthera hittar vi På tolfte respektive tjugoförsta plats. Det är R. schlippenbachii som tillhör sektion Sciadorhodion och R. luteum som ingår i sektionen Pentanthera, undersektion Pentanthera.
Sammanfattningsvis
Sammantaget innebär det att minst tre olika undersläkten är vanliga i odling i våra trädgårdar. Men det innebär också att olikheterna i genmassan bland arterna i samma undersläkte är så stora att de behöver indelas ytterligare i sektion, s, och undersektion, ss. Ett exempel är undersläktet Hymenanthes, elepidota - utan fjäll, som bara har en sektion men tjugotvå undersektioner.
Fjäll - scales
Man kan ju även undra vad fjäll/scales är och varför de är viktiga. Fjällen är mycket små protuberanser som finns främst vid bladens porer. De brukar bestå av en mycket liten fot och en lika liten skiva ovanpå. Färgen hos fjällen är mer eller mindre stark vilket också gör att de är olika synliga. Värt att notera - Om man tittar på bilder på nätet är de oftast tagna med hjälp av mikroskåp.
Forskare har upptäckt att vissa fjäll också kan producera en olja som ser ut att avskräcka insekter som till exempel öronvivel från att äta från bladen. Fjällen kan dessutom hjälpa till att reglera fukten i bladet så att plantan kan överleva även i mycket tuffa klimat.
Noterbart är att de två arterna med den nordligaste respektive sydligaste växtplatsen i naturen tillhör undersläktet Rhododendron. De är alltså lepidota, har fjäll. Den nordligaste arten är R. lapponicum som växer vilt runt hela nordpolen inklusive Sverige. Och den sydligast växande arten med fjäll finns i Australien - R.lochae och tillhör sektion Vireya. Alla arter i den sektionen växer i tropiska områden och har fjäll precis som alprosorna har.
Flest till antalet är de lepidota arterna
Undersläktet Rhododendron är också det undersläkte som har flest antal arter och det största utbredningsområdet i naturen. De växer vilt i bland annat Nordamerika, Europa, Indien, Kina, Malaysia och Australien. Mer om lepidota rhododendron kan du läsa HÄR.
Kärvt klimat innebär inte bara kyla utan inkluderar också torka och värme. Fjällen på lepidota rhododendron anses kunna hjälpa bladen att även behålla fuktigheten. Kan det vara så det är fjällen som gör arterna bland lepidota rhododendron så anpassningsbara i olika klimat och miljöer? Vi kan bara gissa.
Hybridisering mellan lepidota och elepidota
Det vi däremot vet är att arter med fjäll, lepidota, som regel inte hybridiserar sig med arter utan fjäll, elepidota. Men som vanligt finns det undantag och minst ett är registrerat. W.H. Hardiijzer från Boskoop, Holland registrerade på 1960-talet en hybrid mellan den lepidota R.racemosum och en städsegrön azalea. Den här typen av hybrid kallas azaleodendron men namnges normalt sett rhododendron. SKUD listar 4 sorter.
Avslutningsvis
Som jag konstaterade i början är systematiken för växter föränderlig och det gäller inte minst rhododendron. Och om man är intresserad av systematiken och arternas ändrade namn är det värt att kontrollera statusen ibland. Det är särskilt viktigt när vi drar upp plantor från frö eller sticklingar som vi senare ger till andra. Då är rätt namnsättning en viktig del.
Jag kan rekommendera böckerna som nämns i texten och att du kanske därför börjar med en 'Pocket Guide...'
Författare: Roberto Lesti
Mer läsning:
ARS - American Rhododendron Society
RHS - Rhododendron
Medlemsansvarig:
Kerstin Petersson
mail: rhodo_medlem@telia.com
Webredaktion:
Västsvenska: goran(at)alentradgard.se
Östsvenska: lisa(at)lhform.se